Let me Sign
Her hands were all twisted she was pointing at me
I was damned by the light coming out of her eyes
She spoke with a voice that disrupted the sky
She said ' Come on over to the bitter shade,
I will wrap you in my arms and you'll know you've been saved'
Let me sign, let me sign.
Mars 2009

Så var Mars månad snart slut och jag känner att den behöver en hyllning.
Våren står runt hörnet men min omgivning ligger steget före, bland dom finns Marcus och Cheyenne.
Dom två gör ett bra jobb med att skina ikapp med solen.
Annika i sin tur vekar ha hittat en tillvaro väldigt annorlunda från den hon är van med och hon älskar den.
Och så ska det fortsätta, om jag får säga så.

Tillsammans med dom här 3 ovanstående personerna har Mars varit en månad med allt man kan önska sig. Allt från vilt festande till fnissande kvällar i soffan, bastubad, nattpromenader, byxor, sommarstugor och bergo dalbane-vägar.
Och som strössel på glassen slutade jag röka..nästan, jag är på god väg iaf. Råkade åka dit på fredagen med Erik tog snabbt paketet sen såg jag det aldrig igen. Det ska gå!


Nu har haf tordag att se fram emot, då kommer Erik tillbaka från Lövånger och vi ska se på Torkel i Knipa med lite folk hemma hos Marcus. Sen kommer Isabel och ett par dagar ska spenderas i Enköping kombinerat med Johans fest. Det verkar som att början av April artar sig.
Nu står dusch och jobb på dagordningen och risken att jag läser ut Breaking Dawn men hittills har jag lyckats skjuta upp den domedagen genom att begrava mig i the Dirt.
Som att se en soluppgång i slow-motion
Några alltför snabba men trevliga dagar har passerat där sömn inte varit en stor prioritet. Men högt på listan finns varmt sällkap, glass, öl, gin o tonic och, när sömn kom på listan så var den mysig. Inatt är sängen lite tom men det får man stå ut med. Jag har en husnyckel mindre men jag har en aning om att rätt person har den :P
Igår var jag med Marcus, Cheyenne, Johan och Alex på krogen. Vi tog oss igenom öl, chips och massor av skratt. Efterfesten bestod av kort på våra rumpor, barfota i snön, vin, magdans och blåmärken efter att ha ramlat ner från bordet. Alex skulle lära mig att gå ner i spagat, men det slutade med att jag sträckte en muskel så nu går jag roligt.
Sen kom Erik och vi åkte hem till mig, det blev nattpromenad med Baloo, drinkar och ett svagt minne av att vi planerade söndagen. Det slutade med att han däckade kl 5 och jag skuttade runt och åt kellogs utan något minne om när jag somnade.
Men att vakna upp var inte helt fel, vi tog med Marcus och åkte på en båtmässa..det fanns båtar där.
Imorrn ska vi till stockholm, det var vad minnerna från gårdagen handlade om. Där finns den beryktade bastutunnan. Spännande. Yeeeey! Minisemester.
Sömndags med hjälp av Phil Collins, pappa skulle bli så stolt.
Me happy!
Men det är pitchers som sitter kvar i huvudet. Jag satt där med Annika, Klinga, Fabian, Erik, Johan och lite annat folk, bla en kille med en bisarr talang.
Han bad att få titta på min ölflaska och 4 andra, han sittade på baksidan av dom ca 1 min per flaska, sen gav han tillbaka dom. Sen räknade han upp alla flaskors serienr, dom ca 13 siffrorna under streckkoden (!) med bara 2 siffror fel. Helt jävla sjukt. Han bara pekade på flaskan han pratade om och rabblade upp siffrorna. 5 flaskor! Det är 65 siffror!
Jag satt och gapade i 5 min innan jag utbrast: Kan du inte bara lägga rohypnol i ölen, som alla andra normala människor!
Men jag hade en riktigt mysig natt till skillnad från Filippa som blev överfallen av en viss söt hund. Är det inte det ena som är på henne så är det det andra. Så hon fick sova i trygghet högt upp på en hylla.
Och stora applåder till TRiX för en riktigt bra show, jag måste börja dra med mig mer folk dit. Alla borde få bli så trollbundna någon gång.
Me happy!
En chinchillas värsta fiende.
Som den gången jag tappade henne i toaletten efter en vild jakt i badrummet. Hon var genomblöt och tittade på mig med rasande blick när jag lyckades fiska upp henne med en handduk. Generat fick jag gå in med det blöta djuret i armarna och förklara för chefen vad som hänt med henne älskade hårboll.
Och nu har jag nästan lyckats igen, igår natt tappade jag en tablett på köksgolvet och trots envist sökande hittade jag den inte. Äsch, nån kommer fixa det förr eller senare med en dammsugare....Men efter att ha jobbat natten och kommit hem på morgonen för att sova ett par timmar så vaknade jag upp med ett ryck.
Rilla! Tablett! Dåligt!
Hon får ofta springa lös på kvällarna och då plockar hon åt sig pennor och allt hon kan få tag i. Hon skulle utan tvekan stoppa det där starka pillret i munnen, och om hon skulle äta det, garanterat dö! Åh, herregud, hur lyckas jag.
Men nu är alla larmade och folk kommer ta upp jakten på den lilla, dumma tabletten. Hur kan jag ha sån otur?
Jag är en chinchillas värsta fiende.
Behov - Frustration - Lösning.
- börja gnaga på taperterna.
- drick så mycket kaffe att du inte längre vet vad som är upp eller ner.
- läs Merriam Webster's Collegiate Dictionary baklänges.
- tänka på luffare.
Det man INTE ska göra!
- Lyssna på Black Velvet.
- Tänka på annat än luffare.
- Äta mörk choklad.
- Vara ute vid fullmåne.
- Titta på sin säng och få bilder i huvudet.
Sådärja, nu ska jag ner i tvättstugan och absolut inte tänka på vad man kan göra där nere!
New Moon
if your reason for being,
didn't want you anymore.
Would you still risk everything,
to save them?
/ Bella
Underbara soliga Söndag!
In i duschen, kläder och musik på hög volym. Idag lever man.
Mamma kom över på en blixtvisit för att lämna lite saker. Sen mötte jag upp Annika vad Ica, vi köpte lite glass och hyrde Patrik 1,5. Solen väckte vårkänslor och det sköljde glatt genom oss. Påvägen hem stannade vi till hos Ida, Kent och mamma höll sig där. Hon bjöd på kaffe och vi pratade på om relationer. Sen åkte vi alla 3 hem till mig och såg filmen.
Sen kom Marcus och plockade upp mig, vi hade pratat om kaffe och en promenad. Han var på strålande humör. När jag började märka att vi färdades åt ett annat håll än stan frågade jag vart vi skulle, varpå den jävlen obemärkt låser bildörrarna och smilar upp sig till det yttersta.
"Vartfan ska vi? Marcus, vart är vi påväg!?" Hahaha, dom frågorna var dom enda som upprepades under bilfärden mot okänt mål. Jag hade tagits som gisslan.
Tillslut hamnade vi hemma hos Erik och Cheyenne, där vi spenderade slutet på den perfekta dagen med att äta god mat, mer glass, en liten promenad, Beck och massor av skratt som bla orsakades av en brandsläckare.
Påväg hem igen kommer, enligt Marcus den perfekta låten på radio och han skruvar upp. Jag lutar mig mot hans axel och tänker att såhär bra borde det alltid vara. Jag blir glad av att se honom glad och han blir glad av att se mig glad.
Och nu är jag hemma, klockan är över 00 och dagen är slut. Men det har varit en underbar dag och den bästa helgen på länge.
Ett steg framåt.
Pojkvän istället för lösaktiga förbindelser. En ny dunk aloe vera istället för lättöl. Jordgubbste istället för blend menthol.
Den här listan kan fortsätta i evigheter...men det är den som gäller. För jag vill vara stolt över det jag ser i spegeln.
Modeförebild 1 - Pete Wentz

Såg deras video I don't care och då slog det mig att Pete har sjukt snygg klädstil. Jag bara älskar hur han kombinerar uniformer med huvtröjor i det som alla kallar emo-stilen.

Och han lyckas med det som alla andra misslyckas med - det ser fortfarande rent och vårdat ut.

Jag ska helt klart beställa kläder från hans märke Clandestine Industries, jag är jakt efter inspiration.
Föjlade ska jag undersöka Kate Perry och Mischa Barton.
Flyttdag 2.0
Neej, det känns inte bra, det känns perfekt! Det är som att vara kär och äta glass med strössel i solsken en varm vårdag.
Det har varit en intressant vecka, med insikt, lite besvikelse som blev stor besvikelse men massor av skratt.
Dessutom har jag börjat skriva ner småsaker jag ska ta upp med min nya psykolog, stackars människa...haha! Hon har ingen aning om vad hon har gett sig in på.
Hon kommer få möta en 23-åring med huvudet fullt av tankar, drömmar som skulle få Freud att brinna i sin grav och ett varför kan inte allt vara perfekt-komplex. Släng dig i väggen Bree van de Kamp!
