Mischa - en liten bit Lelj

Om man ser det från jobbsituationen, det här veckan har varit fruktansvärd. Med det menas att att all personal utom jag, C, J och R är  antingen sjuka, bortresta, uppbokade med andra jobb eller på något konstigt sätt oanträffbara.

Det har lämnat mig och 3 andra assistenter att dra hela lasset under den hektiska julveckan. Och trots förkylning, en hint av magifluensa och magkatarr så har jag bitit ihop.

Men att t ex spendera 17 timmar i sträck på jobbet tar på krafterna.
Väl där gör jag inte mycket annat än att organisera, arkivera, planera, passa upp, gå ärenden, anteckna, fullfölja uppgifter, snyta mig, städa, hälla i mig kaffe, lyfta och på alla möjliga sätt få morgondagen att gå ihop.
Det sistnämnda innebär att man söker, letar rätt på, jagar eller på andra sätt hotar personerna man eventuellet får tag på i hopp om att slippa ringa högsta ledningen och aktivera kod röd. Men kod röd skulle bara innebära att jag själv får ett samtal där jag beodras in att jobba efter som jag rent geografiskt är närmast och inte döende.

Det är inte så illa som det låter, jag behöver bara gå ventilera mig lite. Men så snart alla är tillbaka på schema ska jag ta ut ett par dagars ledighet och ge min kropp lite välförtjänst vila.